Uppdatering om Alva!!
NU har vi varit på Näl i en och en halv vecka. Så nu börjar de kännas bättre. När vi kom förra fredagen den 10 Juni, fick hon en liten infektion tyvärr. Så ALva som brukar låta och skrika så fort man börjar greja med henne som att byta blöja så brukar hon säga ifrån. Men på fredagen så sa hon inte något alls och hela hon var som en geleklump. När man lyfte på armen så stretade hon inte emot de minsta utan armen bara föll rakt ner. Vilket aldrig hänt tidigare.
Så de var en väldigt jobbig helg, och så typsikt att hon blev dålig isamband med flytten gjorde ju inte fytten bättre.
Så hon fick komma tillbaka till CPAPEN som hon hade klarat sig utan i gbg.
Hon blev som tur var bättre varje dag som gick. Men hon hade stängda ögon i två dagar och var helt tagen =(.
Men nu är vi på bättringsvägen och hon är tillbaka i sitt vanliga bestämda temprament som hon haft sedan hon föddes. Hon ligger inte still i sängen. Utan de ser ut som att hon står i brygga ibland. Hon behöver fortfarande lite hjälp av CPAPEN. Men nu idagarna har hon börjat vara mer och mer utan den. Vilket vi tycker är väldigt skönt att slippa allt sus från den.
Så idag vägde hon 1340g och var 38,5 cm lång. Växt 1,5 cm på 2 veckor.
Detta blev ett kort inlägg denna gången!!!
//Mamma till världens vackraste barn <3
Så de var en väldigt jobbig helg, och så typsikt att hon blev dålig isamband med flytten gjorde ju inte fytten bättre.
Så hon fick komma tillbaka till CPAPEN som hon hade klarat sig utan i gbg.
Hon blev som tur var bättre varje dag som gick. Men hon hade stängda ögon i två dagar och var helt tagen =(.
Men nu är vi på bättringsvägen och hon är tillbaka i sitt vanliga bestämda temprament som hon haft sedan hon föddes. Hon ligger inte still i sängen. Utan de ser ut som att hon står i brygga ibland. Hon behöver fortfarande lite hjälp av CPAPEN. Men nu idagarna har hon börjat vara mer och mer utan den. Vilket vi tycker är väldigt skönt att slippa allt sus från den.
Så idag vägde hon 1340g och var 38,5 cm lång. Växt 1,5 cm på 2 veckor.
Detta blev ett kort inlägg denna gången!!!
//Mamma till världens vackraste barn <3
Det var en liten Alva i magen =)
Den 5/6 kl 10.53 tittade världens sötaste och underbaraste lilla tjej ut. Denna helgen blev inte som vi hade tänkt oss riktigt. Men allt slutade med att vi blev lyckliga föräldrar =)
Det började fredagen den 3/6 på eftermiddagen, med att jag började få ont i magen. Hade varit ute i solen en del. Gick in och berättade detta för L, men valde att avvakta med att åka och kolla då jag trodde att det var min galla som spökade. Men då det inte blev bättre så beslutade vi att åka in till spec-förlossningen för en koll.
Väl där så kollade dem bebisen hjärtljud och sammandragningar (då livmodern drar ihop sig). Det såg bra ut, men när jag låg där fick jag fler sammandragningar så läkare ville att dem skulle göra en ny CTG. Efter det så var det dags att ta en massa prover. Sen fick vi träffa läkaren som kollade livmodertappen. DDen såg fin ut men när hon gjorde ett ultraljud så såg hon att den var lite påverkad och lite lite öppnad in ifrån. Så hon bestämde att jag skulle stanna över natten och fick medicin mot sammandragningarna.
Men smärtan släppte aldrig riktigt och efter att ha haft ont längst ner i magen till och från hela natten och på morgonen fick jag fler och mycket tättare sammandragningar. Blev det dags igen för att göra en ny CTG där man såg att jag hade sammandragningar(förvärkar) var 2-5 min. Så läkarna bestämde att jag skulle flytta in på förlossningen och få medicin i droppform för sammandragningarna.
Det blev en del att syssla med då jag inte är lätt stucken så det tog ett tag att få in en PVK (nål) i armen på mig. Men när den väl var satt så fick jag medicinen.
Sen ville läkaren göra en ny undersökning och även en viktuppskattning på bebisen via ultraljud. Tappen hade då blivit bättre och bebisen uppskattades väga 1100 - 1200gram. Vilket var helt normalt. Kvällen blev bra, sammandragningarna hade börjat ge med sig. Det enda som oroade läkarna var att mitt värde för njurarna hur dem fungerar hade stigit. Vilket kan bero på havandeskapsförgiftning. Men jag hade varken högt blodtryck eller äggvitämnen i urinen.
Men sen när vi skulle lägga oss på kvällen på lördag så började jag igen få ont högst upp i magen samt att de började sticka och hugga längst ner. Vilket det började med på fredagen. Men tog två panodil och somnade.
Vaknade sen kl 05.00 på söndag och hade riktigt ont längst ner i magen och att det verkligen tryckte på neråt. Ringde då på barnmorskan som satte en CTG direkt och det tog inte många minuter innan läkaren ville att dem skulle sätta ett nytt dropp för sammandragningarna som var riktigt starka nu och gjorde ont.
Fick en ny medicin på söndagen då den andra hade påverkat min puls så mkt. Men denna medicinen gav ingen bra effekt på sammandragningarna samt att bebisens puls påverkades när de blev riktigt starka och tätta sammandragningar. Så vid ca kl 8.30 kom läkarna in och förklarade att dem ville förlösa mig med kejsarsnitt då bebisen i magen blev så påverkad av värkarna och att dem inte ville riskera att något skulle hända bebisen. Sen var mina njurvärden fortfarande påväg upp.
Så det var bara att börja göra sig iordning för operation, med nya prover och information om hur allt skulle gå till.
Allt verkligen bara snurrade runt i huvudet. Men kl 10.20 rullades jag in på operationsrummet och allt förbereddes för snitt. Fick ryggbedövning och efter bara några sekunder så kunde jag inte röra benen. Men hade känsel och kände att dem var där och rörde.
L satt vid mitt huvud under hela tiden. Så kl 10.53 söndagen den 5/6 kom det ut en lite välskapt tjej på 1120g och 37 cm lång. Hon hann bli 28 hela veckor + 1 dag gammal. Hon skrek helt av sig själv. Jag fick en snabb titt på henne innan hon rullades iväg upp till neonatalavdelningen. L Följde med Alva upp och fick se henne.
Efter dem sytt ihop mig så klippte dem cerclaget som hade hållt väldigt bra. Vilket jag är väldigt tacksam över.
Så nu ligger man här på spec-bb och Alva ligger en våning upp och sköter sig jättebra =). Hon andas helt själv och behöver endast vid några enstaka tillfällen lite lite syrgas. Hon fick ligga i respirator i ca ½ dygn och sen CPAP i 2 dygn. Så från igår har hon klarat av att andas helt själv. Det är Mammas envisa och tuffa tjej. Hon hörs mest på hela salen.
Men imorn blir de flytt till Näl. Då hon mår bäst på rummet och för att vi ny flyttat och bor i Alafors. Så tillhör man tydligen Näl.
Uppdaterar om några dagar igen.
Det började fredagen den 3/6 på eftermiddagen, med att jag började få ont i magen. Hade varit ute i solen en del. Gick in och berättade detta för L, men valde att avvakta med att åka och kolla då jag trodde att det var min galla som spökade. Men då det inte blev bättre så beslutade vi att åka in till spec-förlossningen för en koll.
Väl där så kollade dem bebisen hjärtljud och sammandragningar (då livmodern drar ihop sig). Det såg bra ut, men när jag låg där fick jag fler sammandragningar så läkare ville att dem skulle göra en ny CTG. Efter det så var det dags att ta en massa prover. Sen fick vi träffa läkaren som kollade livmodertappen. DDen såg fin ut men när hon gjorde ett ultraljud så såg hon att den var lite påverkad och lite lite öppnad in ifrån. Så hon bestämde att jag skulle stanna över natten och fick medicin mot sammandragningarna.
Men smärtan släppte aldrig riktigt och efter att ha haft ont längst ner i magen till och från hela natten och på morgonen fick jag fler och mycket tättare sammandragningar. Blev det dags igen för att göra en ny CTG där man såg att jag hade sammandragningar(förvärkar) var 2-5 min. Så läkarna bestämde att jag skulle flytta in på förlossningen och få medicin i droppform för sammandragningarna.
Det blev en del att syssla med då jag inte är lätt stucken så det tog ett tag att få in en PVK (nål) i armen på mig. Men när den väl var satt så fick jag medicinen.
Sen ville läkaren göra en ny undersökning och även en viktuppskattning på bebisen via ultraljud. Tappen hade då blivit bättre och bebisen uppskattades väga 1100 - 1200gram. Vilket var helt normalt. Kvällen blev bra, sammandragningarna hade börjat ge med sig. Det enda som oroade läkarna var att mitt värde för njurarna hur dem fungerar hade stigit. Vilket kan bero på havandeskapsförgiftning. Men jag hade varken högt blodtryck eller äggvitämnen i urinen.
Men sen när vi skulle lägga oss på kvällen på lördag så började jag igen få ont högst upp i magen samt att de började sticka och hugga längst ner. Vilket det började med på fredagen. Men tog två panodil och somnade.
Vaknade sen kl 05.00 på söndag och hade riktigt ont längst ner i magen och att det verkligen tryckte på neråt. Ringde då på barnmorskan som satte en CTG direkt och det tog inte många minuter innan läkaren ville att dem skulle sätta ett nytt dropp för sammandragningarna som var riktigt starka nu och gjorde ont.
Fick en ny medicin på söndagen då den andra hade påverkat min puls så mkt. Men denna medicinen gav ingen bra effekt på sammandragningarna samt att bebisens puls påverkades när de blev riktigt starka och tätta sammandragningar. Så vid ca kl 8.30 kom läkarna in och förklarade att dem ville förlösa mig med kejsarsnitt då bebisen i magen blev så påverkad av värkarna och att dem inte ville riskera att något skulle hända bebisen. Sen var mina njurvärden fortfarande påväg upp.
Så det var bara att börja göra sig iordning för operation, med nya prover och information om hur allt skulle gå till.
Allt verkligen bara snurrade runt i huvudet. Men kl 10.20 rullades jag in på operationsrummet och allt förbereddes för snitt. Fick ryggbedövning och efter bara några sekunder så kunde jag inte röra benen. Men hade känsel och kände att dem var där och rörde.
L satt vid mitt huvud under hela tiden. Så kl 10.53 söndagen den 5/6 kom det ut en lite välskapt tjej på 1120g och 37 cm lång. Hon hann bli 28 hela veckor + 1 dag gammal. Hon skrek helt av sig själv. Jag fick en snabb titt på henne innan hon rullades iväg upp till neonatalavdelningen. L Följde med Alva upp och fick se henne.
Efter dem sytt ihop mig så klippte dem cerclaget som hade hållt väldigt bra. Vilket jag är väldigt tacksam över.
Så nu ligger man här på spec-bb och Alva ligger en våning upp och sköter sig jättebra =). Hon andas helt själv och behöver endast vid några enstaka tillfällen lite lite syrgas. Hon fick ligga i respirator i ca ½ dygn och sen CPAP i 2 dygn. Så från igår har hon klarat av att andas helt själv. Det är Mammas envisa och tuffa tjej. Hon hörs mest på hela salen.
Men imorn blir de flytt till Näl. Då hon mår bäst på rummet och för att vi ny flyttat och bor i Alafors. Så tillhör man tydligen Näl.
Uppdaterar om några dagar igen.
