29 April 1987 - 29 April 2012 = 25 ÅR
Men nu sitter jag här 25 år senare frisk och med en underbar dotter, sambo och ett nybyggt hus. Tror inte mamma och pappa hade dem bilderna framför sig just denna dagen. Utan dem var bara glada över att jag fick chansen att få en ny lever och då fick en ny chans att överleva. Vilket jag inte hade gjort om jag inte hade fått en ny lever.
Kan bara tacka den familjen som lät donera sin sons organ. För utan deras beslut hade jag nog inte suttit här idag.
Så ni som inte anmält er till donationsregistret gör det nu och vänta inte. Det finns så många i Sverige som väntar på organ. Så gör en god gärning idag och anmäl er där. http://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret/anmalan
Ett GBG-var avklarat =)
Visste att när jag kom fram till Bohus så hade jag sprunigt 13 km. Men sträckan från Nol till Bohus var inte rolig då den är rak och går precis vid sidan av E45:an. Men tillslut kom jag fram till Bohus och eftersom dem bygger om där så var det bara att springa upp för trappor för att komma upp på jordfallsbron. Sen sprang jag genom Kungälv och när jag hade ca 2 km kvar så började benen känns tunga :).
Men till slut var jag framme =) Det tog 2 timmar och 17 min. Bättre än jag hade trott eftersom jag aldrig sprunigt så långt innan. Så jag hoppas att jag får samma tid eller bättre på GBG-Varvet om 3 veckor.
Mådde okej när jag kom i mål. Men när jag skulle äta sen så höll maten på att komma upp :) Så kroppen var verkligen helt slut. Men nu mår jag som vanligt. Är bara väldigt seg i benen ;) å känner att det är lite träningsvärk på g.
Nu har lilla A vaknat så jag ska ta upp henne nu. Se om jag kan få i henne lite köpt mat. Har inte hunnit göra någon egen lunch idag. Men hon är inte så förtjust i köpt mat. Får annars ställa mig å laga mat om hon inte vill äta.
Så bra beskrivet =)
Prematur – inte färdig
21 januari 2008 av Tina
”Om jag ler vänder du bort blicken. Jag vet att du inte orkar läsa mitt ansikte när det rör sig så, och jag anstränger mig för att hålla musklerna helt stilla. På det viset kan vi se på varandra en liten stund till. Du börjar bli trött så jag tittar åt ett annat håll, och låter dig snegla upp mot mitt ansikte i din egen takt. Men som jag längtar efter att få möta din blick!
Din tunna hud håller man på. Inga strykningar, aldrig klappa, bara stilla händer. Allt annat gör ont, jag ser på dig hur störd du blir bara någon smeker dig över kinden. Men om jag fick skulle jag stryka dig över den hela den knotiga lilla ryggen och vagga dig och dansa med dig. Om jag inte visste bättre skulle jag sjunga lugnande ord av kärlek – ord som jag vet med mig att du inte skulle orka ta in. Minsta ljud gör att du hoppar till, armarna far ut, du kippar nästan efter andan.
Du skulle inte behöva vara här än, men nu är det så. Min kropp kunde inte hålla dig kvar. Bara att vi tog oss så här långt tillsammans är stort. Mitt i smärtan slår det mig att jag bevittnar ett mirakel: Jag får se livet ta form när andra mammor bara kan föreställa sig det. Jag får se dina fötter och händer som fåras och skrynklas till, dina fingeravtryck som bildas från en slät yta.
De fingersmala låren har fortfarande hängande hudveck, men inom några månader kommer de att fyllas ut och bli knubbiga. Öronen ska formas klart och få vindlingar, dina svarta ekorrögon – utan synbar pupill – kommer efterhand att gråna och så småningom att bli mörkt blå, och varje dag får jag se dem!
Jag kan inte vyssa dig, sjunga för dig, se dig i ögonen eller ens le mot dig. Det kostar på att älska dig så behärskat. Men medan du växer till dig en smula kan jag hålla om dig. Så dag efter dag sitter jag här, och låter mina händer berätta att jag älskar dig.”
Hittade denna på en grupp för föräldrar som fått extremt prematurbarn. Den beskriver så himla bra hur det känns att vara förälder till ett prematur barn. Hade inte kunna beskriva det bättre själv. Att man så gärna vill ta upp å kram sitt barn, men får inte då dem inte gillar att man tar på dem. Man kan bara sitta vid sidan av kuvösen å försiktigt lägg en stabil hand på deras lilla kropp.
VM-guld till Sverige i Teamåkning =)
Det blev väldigt spännande i slutet om guldet skulle gå till Sverige eller inte. Då Team Surprise placerade sig som två på långaprogrammet efter Finland 2. Men låg 1 när man lagt ihop både korta och långa. Men då var det 3 lag kvar att åka. Då lag efter lag hanmnade efter Surprise så var det bara Ryssland kvar som låg etta efter korta. Men efter att Ryssland placerade sig på 5:e plats på långa så stod det klart att GULDET gick hem till Sverige (Surprise) igen. Var så kul att det var på hemmaplan också samt för tjejerna. Känner 3 st som åker i Surprise. GRATTIS TJEJER!!
Idag har varit en lung dag med mycket tvättande. Så nu är nästan all tvätt slut. Sen blev det en löptur på 11 km. GBG-varet är ju snart så jag börjar få lite panik att kag inte tränat som jag hade tänkt. Men har varit så himla trött samt att jag åkte på en förkylning för någon vecka sen. Men på tisdag ska jag springa här i från och hem till mamma och pappa i Ytterby. Det är exakt ett GBG-varv. Får se hur jag mår efter de ;) Om jag ångrar att jag anmälde mig och vilken tid jag får.
Imorn ska jag till sjukhuset och ta prover. Får alltid ont i gallan när jag ska ta prover. Undra om det är psykologiskt. Så jag gissar att proverna ligger som dem gjort det sista. Hade ett litet gallstens anfall i veckan. Så jag får se vad min läkare tycker vi ska göra med mina gallstensanfall.
Men Lilla A går det bra. Hon har nu börjat dra sig framåt när hon ligger på mage. Kryper inte riktigt än. Men hon däremot springer i sin gåstol som bara den. Så det är bäst att ha kolla på vart hon är för hon kör på fötterna.
Fick åka in en dag till sjukhuset då hon syresatte sig lite dåligt då hon sov. Men det var inget som vanligt vilket var skönt. Dem gjorde en röntgen på hjärta å lungor. Den såg bra ut som tur va.
här kommer en bild på min solstråle :)
Söndag 20120401
Vi har nu börjat fixa lite på tomten. Har sått lite gräs på ett ställe och L håller på att fixa till jorden brevid de vi sått för att kunna så där med. Så vi får se om det kanskr finns lite gräs i sommar =).
Det finns en hel del att göra på tomten. Ska lägga igen ett dike som vi har haft för avloppet och dagvattnet då det var så mkt vatten. Sen är det en altan som ska byggas nu under våren. Vilket jag hoppas på snart då jag vill ha en altan nu när våren är påväg in.
Med A går det bra. Hon har nu sovit ca 3 veckor utan syrgas. Vilket är väldigt skönt. I början kändes denna dagen väldigt långt borta. Så nu hoppas vi på att det håller sig. Sen har hon haft magsjuka den stackarn. Var dålig i en hel vecka =(. Tur att hon hade lite att ta på. Sen har det kommit ännu 2 tänder till. Så nu har hon 6 tänder 4 i överkäken och 2 i underkäken.
På torsdag är det 10 månader sen hon tittade ut. Vilket känns väldigt konstigt att det redan gått 10 månader. Så snart är våran lilla tjej ett år.
Har inte satt mig ner å sammansatt journalen än.
Själv har man haft föreläsning för transplantationssjuksköteskor i Göteborg om mitt liv som trabsplanterad. Nu i April är det 25 årsen. Sen har jag två föreläsningar till i vår. Nu en i April i Borås, samt en i maj. Tycker det är lika kul varje gång att få berätta om mitt eget liv. Att man faktiskt kan leva helt normalt som transplanterad. Funderar på att skriva en bok. Men vet inte riktigt hur man ska gå tillväga så är det någon som har kontakter så får ni gärna höra av er =)
I fredags kom mamma och pappa hem från Thailand. Vad jag längtar dit. Men fårhoppningsvis så ska vi nog åka i Nov om inte de så i feb-mars nästa år. Vilket jag verkligen längtar till.
Nää nu ska jag äta lite kladdkaka. Gjorde nytt recept så vi får se om det blev kladdig eller inte ;)
